onsdag 26 februari 2020


Det var en gång
I temat för veckan har jag valt att berätta om detta ställe som har tillhört min mans kusin men som i dag är i någon annans ägo.
Hit har vi varit varje sommar i åtskilliga år .Ett otroligt fint ställe med två så mysiga personer och som delade vårt trädgårdsintresse.De var även intresserade av bär och frukt då de gjorde goda sylter och safter samt bakade och färdades på marknader och sålde.
Mannen i huset var uppvuxen här han lever inte i dag utan dog för något år sedan då valde  frun att sälja det, hon däremot lever och är 80 år och ganska så pigg och någorlunda kry.
I trädgården fanns en del mysiga detaljer som det här fina fågelhuset.Mannen i huset hade konstnärliga talanger och pysslade med lite av varje.
Nedanför huset gick en älv där det gick betande kor så otroligt fint att se, en riktigt härlig sommarbild.
Ute i trädgården så var det olika planteringar här en stor kruka med Penséér.
Här är en bild från deras sovstuga och en större rabatt samt naturligtvis ett fruktträd här fanns även ett stort trädgårdsland med olika primörer och även olika bärbuskar.
De hade otroligt goda hallon här i trädgården och nu finns det några sådana även i vår trädgård.

Och krukor fyllda med vita Dahlior.
Även Dahlior i rabatten ganska så fint att ha dem även där. 
Här i rabatten blommade flitigt en rosa Prickklocka .

Krukor med olika sommarblommor här är det vacker Krasse som är så fint planterad.
De hade även en loppisbutik i den gamla skolan i byn under sommaren som de hade tillsammans med ett annat par, hit var vi och fyndade förstås.Där fanns dessa så dekorativa  hjul på uthusväggen.
Vi har förstås bytt växter med varandra och dessa har jag kvar som minne dessa så vackra Jätterams.
Även den vita Krolliljan är ett fint minne samt denna
Åkervinda som jag har planterad vid bropelaren där passar den så fint där får den klättra och blomma varje sommar.
Det här var min tolkning på veckans tema där jag tyckte att mitt inlägg passade så bra att skriva om.Jag länkar förstås till

Avslutar med att önska alla en fin fortsättning på veckan. 













 






3 kommentarer:

  1. En tolkning som är helt perfekt... Det var en gång men kommer inte tillbaka. Brottas lite med det i byn där jag växte upp. När mina föräldrar går bort finns inga av de äldre kvar och de flesta av gårdarna har helt eller delvis sålts till utomsocknes som vill pyssla med hästar. Det har jag inget problem med i sig. Men det är ändå en konstig känsla att gå från 0 omsättning och total stabilitet när vi växte upp till egentligen 0 stabilitet och fullständig omsättning. Det tråkiga är att de unga som flyttar in från stan i delar inte förstår skillnaden. Vägen röjer sig inte själv, hålor lagar sig inte och den jobbiga grannen man helst inte hälsar på, om man nu hälsar alls, förstår man inte att i morron kan jag vara helt beroende av hen... Däremot har man tittat på oss och lite menande påpekat att det hade ju varit bra om vi hade ställt våra maskiner till deras förfogande... Fast om vi ger dem 10 år kanske de lärt sig :)

    Ha det gott! Carina

    SvaraRadera
  2. Hej Margareta!
    Vilket fint ställe, med många fina minnen. Så trevligt att ha växter hemma hos dig som påminner dig om platsen och dina vänner. Ser ut som en riktig sommardröm.
    Ha en trevlig helg /Marika

    SvaraRadera
  3. Åh, vilket fint inlägg! Jag förstår att du trivdes där och att du har många, många minnen från det lilla paradiset. Tur att du har dina foton och en del växter, så att du har din egna lilla del av platsen kvar.
    Ett inlägg som jag tyckte mycket om!

    SvaraRadera