torsdag 20 februari 2020


En svår nöt att knäcka
Det är veckans tema och det finns en och annan växt som inte har velat det jag har velat och som för mig har varit svåra nötter att knäcka.
Tigerlilja som jag inhandlade för ett par år sedan och som jag har väntat på ska blomma den tyckte jag verkade vara en svår nöt att knäcka .Då tog jag och flyttade på den och helt plötsligt så fick jag se den blomma förra sommaren.Gissa om jag blev glad.
Fibblan verkar vara lite svår att hantera åtminstone för mig jag tycker den är så söt .Jag fick fröer av en arbetskamrat för flera år sedan och den kom så småningom upp och blommade men den glädjen blev kortvarig för nu har jag inte sett till den tyvärr på flera år.Verkligen en svår nöt att knäcka.
För ett par somrar sedan hittade jag denna Akleja på en trädgårdsdag det stod att den skulle bli vit och blå men den blommade gult något som jag blev så otroligt glad över.Ni vet ju hur Aklejor kan gäcka oss trädgårdsentuiaster med att byta skepnad till ett annat år och den har nog gjort det för någon gul akleja har jag inte sett till efter den sommaren.Det blev bara en sommars lycka.
Kaprifolen har från början varit lite svår innan den började blomma så hade jag börjat misströsta och till och med börjat leka med tanken att kanske flytta på den, men då helt plötsligt efter flera års väntan så började den äntligen att blomma och sprida sin härliga doft.Efter det så blommar den men inte alla somrar som den gör det så den är lite svår kan jag tycka.

Lammöron som jag tycker är så fina de vill inte vara här hemma i vår trädgård men däremot på vårt torp där vill den växa och varför den gillar det stället bättre är en svår nöt att knäcka.
Kornvallmo inköptes för ett par år sedan och jag har inte sett till den sedan dess hade önskat att den hade fröat av sig men det verkar inte så.Vallmo som för övrigt brukar vara lätta att hantera det är inte denna tyvärr.
Nu har jag haft turen att hitta fröer i butiken så till sommaren kommer jag åter att ha dessa små juveler i trädgården förhoppningsvis om jag lyckas med sådden förstås.

Det var veckans inlägg som jag i vanlig ordning länkar över  till

Jag får önska alla ett trevligt veckoslut.















3 kommentarer:

  1. Hej Margareta!
    Ibland förstår man inte riktigt varför det inte lyckas, men så är det. Tror att du kommer att se den gula aklejan titta fram igen. Hade en rosa som jag tyckte så mycket om, den försvann men kom tillbaka. Kaprifolen har en härlig doft, det var en av de första växterna jag planterade hos mig. Den växer så det knakar och verkar trivas bra.
    Ha en trevlig helg /Marika

    SvaraRadera
  2. Ibland är det som om växter känner på sig att nu, nu är det dags att skärpa sig om jag vill vara kvar här... :) Och lite intressant att en liten flytt kan ge så bra resultat. Jag hade köpt en dubbel form av liljan och den blommade så fint. Tack och lov att jag tog vara på bulbillerna och satte dem för själva löken dog under vintern.

    Ha det gott! Carina

    SvaraRadera
  3. Hej Margareta!
    Det var en bra tolkning av temat. Vi trädgårdsmänniskor har ofta svåra nötter att knäcka och blir så glada när vi lyckas och konfunderade när vi inte lyckas. Vilken vacker gul färg det var på aklejan. Jag älskar den där lite blekgula färgen. Och vilken tur att din kaprifol tog sig och började blomma och sprida sin väldoft, även om den inte blommar varje sommar. Hoppas det här blir en kaprifolsommar hos dig.

    Önskar dig en fin söndag!
    Anita

    SvaraRadera